Alla dessa fina vänner. Vänner långt borta, vänner nära. Vänner som vi växt upp med och varit ung med. Vänner som vi träffat som vuxna. Och så alla de vänner som vi aldrig mött, men som ändå är så nära. Kära, goda vänner. Så värdefulla. Vänner som vi träffar en gång om året. Eller vart tionde år. Så långt borta, men ändå så nära. Och så vänner som saknar oss när vi inte kommer i tid till fikat på jobbet på morgonen.
Undrar varför det förr i tiden kallades att ha främmande. Jag vet att man ibland sa det fortfarande när min bror och jag var små. Vi ska ha främmande. Men de var ju aldrig främmande, de var ju vänner.
Det sägs att främlingar är vänner du ännu inte mött. Och det är väl härligt. Vänner är ju något man aldrig någonsin kan få för mycket av. Här kommer The Prayer till alla goda, gamla och nya vänner!
/Maia
1 kommentar:
så sant:-)
Skicka en kommentar