När jag var liten så bakades det inte särskilt mycket hemma. Farmor och farfar stängde sitt konditori och kom åkande upp till oss med väskorna fulla av julbröd och klenäter och varsin påse med godis till min bror och mig. Men med fem barn lär man sig baka. Och det är så kreativt och härligt. Lite produktivt. Och så doften, doften!
Saffransdegen år 2008 – tiden går! |
Det finns ett par bakade saker som jag definitivt har med på min jullista: Saffransbullar, pepparkakor och vörtbröd. Jag har aldrig några speciella recept, utom med vörtbrödet där jag måste följa det som står på påsen med vört. Vilket har lett till att jag glömt i stort sett varje ingrediens som går att glömma beroende på vilket år det är. Tur att jag inte är kemist. Ett år glömde jag själva vörten och fick stå och kladda in den i den färdiga degen tillsammans med extra degvätska. Brödet blev inte så lyckat det året. Bättre med recept där man jobbar på känn.
För de andra bakningarna har jag några klassiska knep som gör att allt fungerar. I saffransdegen ska man blanda i ett ägg per 5 dl mjölk i degvätskan. Då behövs ingen kesella för att bullarna ska hålla sig mjuka, osmuliga och fluffiga i flera dagar. I pepparkaksdegen ska det vara mjölk (eller ännu hellre grädde). Och så ska man aldrig, aldrig, aldrig ta mer mjöl än som står i receptet. Men gärna dubbelt så mycket kryddor.
Ha en fin helg!
/Maia
4 kommentarer:
Helt rätt Maia, aldrig för mycket mjöl, men gärna massvis med kryddor. Pommeransbrödet då;-)
Hur gör du pomeransbröd? Har du några tips?
Jag som trodde att julbak skulle handla om...
Tihi!
Skicka en kommentar